1563 Erik XIV:s förordning om högmålssaker (grova brott)
1602 års lagkommision
Två lagförslag lades fram. Förgörningsparagraferna utökades med stadganden mot djävulsförbund och annan villfarelse. (Ankarloo sid 234)
I det rosengrenska lagförslaget föreskrivs bålstraff för den som genom vidskepelse, signelse eller trolldom bidrar till att ”förvilla eller fördärva folk med slik djävulskap”.
Lagstiftningsarbetet rann ut i sanden pga intressemotsättningar mellan kung och adel samt mellan kung och kyrka.
1607-1609 Kristoffers landslag, Upplandslagen, Östgötalagen, Hälsingelagen och utdrag ur Moseböckerna trycks och ges ut av Karl IX
Tidigare hade det funnits olika handskrifter av Kristoffers landslag. Nu kunde alla domstolar döma enligt samma lagtext. Dessutom gav kungen domstolarna ”befogenhet att subsidierat använda och söka ledning för rättsliga avgöranden genom landskapslagarna.” enligt Göran Ingers Rättshistoria.
Som ett appendix till stadfästelsebrevet bifogades utdrag ur Moseböckerna och domstolarna ålades att döma efter Guds lag bl a vad gällde trolldom. (Detta var ett utslag av den bokstavsinspirationslära och ortodoxa tänkandet som slog igenom i Sverige i början av 1600-talet och företräddes av Karl IX.
Genom att de gammaltestamentliga påbuden intogs som tillägg fick Exodus 22:18 karaktären av positiv rätt.
1621 års krigsartiklar
Den som umgås med trolldom och som ”efter skälig underrättelse” inte avstår skall dömas till döden.
1640 betänkande om processuella reformer
1653 Drottning Kristinas straffordning
Ordningen byggde på tidigare framlagda förslag och innebar att alla underrätter fortsättningsvis skulle tillämpa samma straffsatser som hovrätten tillämpat.
1643 principbetänkande
Förslaget som bl a utformats av Stiernhöök och Stiernhielm innehöll förslag till reformer på processrättens, straffrättens och privaträttens områden. Det kom att påverka rättspraxis trots att det inte stiftades någon lag.
1655 års hovartiklar
Förutsättningar för dolus vid trolldom: ”den som gör förbund med Satan, och han av Guds ord informerad därmed icke avstår, och likväl prövas vara vid sitt rätta skäl och förnuft, … dömes efter Guds och världslig lag. Sker det däremot av obetänksamhet och i dryckenskap är kyrkoplikt en tillräcklig påföljd.”
1665 lagkommission
Lagkommissionens uppgift var att utarbeta förslag till erforderliga lagreformer utifrån tidigare lagförslag och betänkanden.
I stadgan om eder och sabbatsbrott hänvisades allmänt till ”lag och sedvänja, som härtill haver varit bruklig” vid bestraffning och djävulsförskrivning. Att ha förfört annan är en försvårande omständighet som leder till strängare straff. (Ankarloo sid 234 och sid 237)
Tre betänkanden lades fram, men någon lagrevision kom inte till stånd.
1686 den första svenska kyrkolagen efter reformationen
1687 förordning om rättegång i domkapitel
Först 1687 reglerades förhållandet mellan kyrklig och världslig rättskipning.